Regn

Älskar att vara i ett kallt spöregn.  Kläderna klistras äckligt mot huden. 
Ångesten och rädslan flyttar sig för en stund till att vara kall och ynklig, istället för alla känslomässigt stora världsproblem. 
Jag låter gärna regnet göra mig riktigt frusen. 
Huttrandes beslutar jag mig tillslut för att det räcker. Jag vill bli varm och torr. Jag löser det så enkelt genom att gå in. Känslan av att komma in i värmen och bli torr är obeskrivlig! Känslan att bli varm igen. Känslan av att kunna lösa ett så obekvämt problem så lätt! 

Känslan när alla tankar omfamnar mig igen i den då så bekväma värmen.. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0