Helg

De ensamma helgerna suger musten ur mig. Lurven, min bästa vän i vått och torrt, som alltid är med mig om jag vill det. Han räcker långt som en vän, men inte hela vägen... 
Skulle göra vad som helst för att få titta på ett dåligt avsnitt av en serie med någon vacker. Någon som älskar mig. Skulle göra vad som helst för att få gå på en tråkig släktmiddag med en släkt jag knappt känner, bara jag har en älskling att hålla av.

Om någon kunde ta mig ur denna ovisshet som snart dödar mig. Dom flesta talar om för mig att den enda som kan göra något åt allt det här, är jag. Men om den personen (jag!) inte räcker till då?! 

Paniken och ångesten är kanske inte mina bästa vänner, men absolut mina närmaste. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0